Årets olivskörd blev mycket god

Våra förväntningar på årets skörd var låga efter den långa torkan sedan slutet på mars. Vi skördade därför lite senare än vanligt, 10 november. På skördedagen var vädret idealiskt – sol och som mest kring 20 grader. Det hade tack och lov regnat tillräckligt under oktober.

Efter åtta timmars arbete med våra odlargrannar och en vän till deras son kunde vi väga upp våra säckar till 421 kilo på Il frantoio, olivpressen i vårt område.

 

Framåt midnatt var våra oliver färdigpressade och hela 84 liter kallpressad olivolja rann ur pipen. Det är nästan fyra gånger mer än förra året. Kraftfull, pepprig smak. Bristen på regn påverkar smaken.

Siesta i hängmattan

I dag, den första dagen i oktober mättes den lägsta temperaturen + 22 och den högsta +28,6 av väderstationen i Marconia, några kilometer från Casa Hera. Det är torrt och det behövs regn för att klara skörden av oliver i oktober, november. Därför längtar vi olivodlare nu efter att det äntligen ska börja regna.

I somras blev det flera vilostunder i hängmattan i skuggan av träden utanför Casa Hera. Med temperaturer på mellan +35 och 40 vecka ut och vecka in inser även en svensk att siestan i södra Italien är tänkt för vila. Bara ta det lugnt inomhus eller ute i skuggan. Det förklarar också varför både små barn och gamla kan hålla igång på sena familjemiddagar till midnatt utan en antydan till gäspning.

Förresten, är det någon som tror att det är lata människor som tar siesta? Läs och lär av en italienares  introduktion till en nyttig tradition i södra Europa: Italian Siesta.

 

Påsk i Basilicata

När vi kommer till Casa Hera strax före påsk hänger enstaka apelsiner i träden samtidigt som grenarna är fulla av apelsinblommor som ger nya frukter. Några citroner kan vi räkna på de späda grenarna till de två unga citronträden. Fikonträden har börjat utveckla sitt bladverk efter vintervilan och små omogna fikon syns på grenarna. Marken är täckt av vårblommor i gult, vitt och olika rosa nyanser. Dofterna är ljuvliga, insekterna berusar sig och gör nytta.

Casa Hera ledigt att hyra i vår

Trött på vintern? Våren kommer tidigare till Basilicata i södra Italien. Från 27 mars går lågprisflyg från Skavsta direkt till Brindisi i Puglia på tre timmar. Sedan är det bara 15 mil till Casa Hera.

Här på den italienska landsbygden i hålfoten i södra Italien möter ni det genuina livet dit charterturismen inte når. Casa Hera ligger i en olivlund vid vägs ände med vid utsikt över kusten. Njut av lugnet och tystnaden, strosa bland olivträden, läs en bok, ta ett parti schack, vandra vid havet. Om ni inte vill laga maten själva finns det flera bra restauranger med vällagad traditionell mat, allt från handgjord pasta till grönsaksrätter, fisk och skaldjur. I Tinchi, bara några kilometer från Casa Hera på vägen mot havet, finns en trevlig vinbutik där ni kan provsmaka och köpa lokala viner från Masseria Lanzolla i Montalbano. Det grekiska kulturarvet gör sig ständigt påmint. Se mera under Hyra Casa Hera.

Schackspel i Casa Hera.

Vägkapell i utkanten av Pisticci.

Boka bil hos Maggiore genom www.lavilla.se och ni har en bil som väntar på flygplatsen vid ankomsten till Brindisi. Därifrån är det 15 mil till Casa Hera. Flyget går i båda riktningar tisdag och fredag varje vecka.

Se vilka veckor som huset är ledigt att hyra här.

Välkommen att kontakta oss så berättar vi mera.

Nya smaker och keramik från södra Italien

Nu har Casa Hera-familjen fått tillökning. Det är sådant som vi funnit och uppskattat i Basilicata och i Puglia, upplevelser som vi nu är glada att låta flera ta del av.

Lantgården Giovanni Ancona i Basilicata har återupptäckt gamla sorter av fikon som länge har varit förbisedda. Nu finns de rosa fikonen i förädlad form. Under namnet Terravecchia, den gamla jorden, har familjeföretaget skapat delikatesser av utvalda fikon och små kärnfria druvor utan konserveringsmedel. Fikonen odlas i trakter med anor från det antika Grekland då Basilicata var en del av Magna Graeca.

Ficotto är kokt must av fikon. Den påminner om äkta balsamico och kan användas på ungefär samma sätt. Särskilt gott till smakrika ostar.

Nu är Casa Hera återförsäljare av dessa läckerheter från gården Ancona. Vi är registrerade matmäklare och medlem i den italienska Slow Food-rörelsen i Stockholm där vi har vår försäljning.

För några år sedan hittade vi den fläckiga traditionella keramiken och har nu beställt en begränsad mängd av muggar för försäljning. Kontakta oss så berättar vi mera.

En god och vilsam julhelg och ett inspirerande 2012

önskar

familjen Strandell Almé

Årets olivskörd liten men god

Olivskörd vid Casa Hera lördagen den 29 oktober 2011. Mamma/mormor Kerstin sitter på första parkett när vi skördar årets oliver.

Näten läggs ut runt träden för att fånga upp oliverna som plockas.

Domenico använder en vibrerande plastkratta på långt skaft för att rassla runt i lövverket och på ett skonsamt sätt få ned oliverna som sitter i toppen till marken.

Antonio samlar ihop oliver från ett av träden, plockar bort blad och kvistar innan han föser ner dem i en säck.

I år kom våra odlargrannar först efter lunch för att hjälpa oss med skörden. Vi var förvarnade om att skördarna blir ovanligt små i år. En halv dags arbete skulle räcka för våra 29 olivträd.

Sol och ungefär + 15 grader.

Un quintale, alltså 100 kilo, är minimum för hur lite man kan komma med till olivpressen. Alltid lika spännande att se hur mycket de egna säckarna väger på den stora vågen i den lokala frantoion . Vi klarade oss precis, vi hade plockat 107 kilo oliver. Våra säckar fick vår namnlapp och ställdes åt sidan.

Dagen efter skörden är vi välkomna tillbaka kl 13 – trots att det är söndag. Under den korta skördetiden går olivpressen för högtryck alla dagar och kvällar i veckan.

Våra oliver hälls i en tratt och forslas upp på en rulltrappa till rensning och reningsbad.

Här krossas våra oliver som sedan centrigueras i en helt mekanisk procedur till kallpressad extrafin jungfruolivolja.

Doften av nypressad olivolja tränger ut genom den vida dörröppningen.

I väntan på egen gårdsproducerad jungruolivolja.

Under processen blir vi bjudna på saftiga lotusfrukter. Vi hinner knyta några nya kontakter med andra odlare och lära oss lite mera om olivodling och plantering av citronträd. Det är lugnt och stämningen gemytlig.

Äntligen! Efter ungefär tre timmar ser vi vår egen kallpressade olivolja av högsta kvalitet rinna ur pipen. Det blev 23 liter. Ovanligt bra utfall och kvalitet, får vi veta. Oliverna är extra rika på olja i år, även om skördarna i området är mindre än förra året.

Smaken känns igen – gräsig med pepprig efterton. Kanske något mildare än förra året, säger en av våra italienska vänner. Det är naturen som skapar ingredienserna, vädret och jordmånen påverkar smaken.

När vi är klara får vi småplantor av den pampiga 50-åriga moderpalmen som står på gården och en rejäl kvast med rosmarin att plantera vid Casa Hera.

Vi ses väl nästa år igen?

Si, ci vediamo!

Joniska havet i oktoberskymning

Det är andra veckan i oktober. Dagarna innan vi kom till Casa Hera var det + 20-25 grader men vädret slog hastigt om till regn och blåst. Temperaturen sjönk till +15 grader. Hösten kommer även till södra Italien och med en oliv- och citruslund är vi tacksamma för att det regnar ibland. Vår granne Domenico berättar för oss att det behöver bli svalare väder de sista veckorna i oktober för att oliverna ska innehålla mera olja lagom till skörden i månadsskiftet oktober-november.

Vi tar en tur ned till havet vid Marina di Pisticci. I somras var stranden full av solparasoller och solstolar. Nu är stranden öde. Vi känner på vattnet. Temperaturen känns som ett svenskt sommarbad. På parkeringen står flera husbilar och vi skymtar människor i lampskenet. Kanske tar de ett dopp imorgon bitti.

Olivlunden redo för höst

I år har olivträden blivit ordentligt beskurna för att hålla sig friska och på sikt ge god skörd. Även de andra fruktträden med fikon, apelsiner och mandariner har ansats rejält. Nu har vi en generös vedstapel som behöver torka innan vi eldar med veden under de kyligare månaderna.

Vi minns doften av olivträ som brinner långsamt, något vi upplevde på en lantgård på andra sidan Pisticci där vi bodde tillfälligt medan vårt renoverings- och husbygge pågick våren 2009. Mamman i huset satt på en pall och grillade pannini på glöden i öppna spisen, omringad av familj och övernattande gäster.

På landsbygden i Italien används den öppna spisen för matlagning och är en given samlingsplats i stenhusen som i många fall saknar värmelement som vi är vana vid. Underkläder av ylle, en extra varm kofta och varma tofflor på fötterna är ett måste. Som tur är värmer solen ofta uteluften dagtid och då går man helt enkelt ut och värmer sig.